Frågade min kärlek innan han gick till jobbet för att kunna köra lite countrytema när vi ska på Ryan ikväll. Jag vet inte riktigt om han lyckades. Nu hade det allt varit läge att köpa någon av alla de miljoner skjortor han dömt ut som hillbilly, de senaste månaderna. Jag tycker de är roliga, men så är jag ju hillbilly i hjärta och själ också.
Möjligen passar det sig nu att berätta om den absolut konstigaste bioföreställningen jag någonsin varit på. Defenitivt den tråkigaste. Vi hade i sann upptäckaranda bokat biljetter till en minimalistisk film av en ungersk regissör igår. Det hela började halv elva på kvällen, med en riktigt usel förfilm. Sedan fortsatte det med det märkligaste jag sett i filmväg. De hade dragit jämförelser med Roy Andersson. Men var ser man dessa undrar jag? Hur förstår man något av den här filmen? Det var otroligt långa 95 minuter, vi funderade, på varsitt håll, både en och två gånger på att lämna salongen. Men då vi satt längst in gjorde vi inte det. J somnade då och då i slutet, jag satt mest och försökte räkna ut hur länge det skulle vara kvar. Men roligt var det, efteråt. När vi skyndat oss hem och krupit ner i sängen så att J skulle få sova några stackars timmar innan jobbet kunde vi inte låta bli att småfnissa.
Nu har vi i alla fall testat ungersk, minimalistisk film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar