tänker jag för mig själv medan jag lyssnar på Kings of Convenience.
"What we built is bigger
Than the sum of two
What we built is bigger
Than the sum of two
But somewhere
I lost count of my own
And somehow
I must find it alone
24 and blooming like the fields of May
25 and yearning for a ticket out
Dreams burn
But in ashes are gold
Dreams burn
But in ashes are gold"
Jag är så glad att det var du som fanns där, mitt bland mina drömmars askhögar. Jag hoppas att du vet det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar