En smygande känsla av att man glömt nåt

Det här med att veta vad man behöver och inte behöver införskaffa när det är första gången man går i väntans tider kan jag tycka är klurigt. Har gått omkring rätt så förvirrad under några månader och endast införskaffat ett litet klädesplagg och nån filt. Oviljan att köpa onödiga saker bara för att har slagits med stressen över att inte alls vara förberedd.Tack vare att Js syster med familj var här för en månad sedan med fem kartonger fyllda av kläder, leksaker, böcker, täcken och massor därtill känner jag ett slags lugn inom mig. De mesta praktiska förberedelserna är nu avklarade. (Inbillar jag mig i alla fall.)

Sedan sist har vi ägnat våra helger åt tapetsering och enligt plan kommer även följande helg att fyllas med fuktigt lim, svårpassade mönstertapeter, lutande väggar samt en hel del svordomar och uppgivenhet innan allt är klart. Då brukar vi bli väldigt nöjda och gå runt med varsitt fånigt flin på läpparna. Jag erbjuder en sneakpeak på nötrummets och vardagsrummets fondvägg och frågar er, kan man bli annat än stolt över sin insats när man aldrig tapetserat förr och resultatet blir så här bra?

Nu ska jag fortsätta min fredagsstädning innan jag går till affären och handlar hem mysig middag till mig och mannen som uppladdning inför morgondagens sovrumstapeter. De lär bli svårast hittills misstänker jag. 

Lev och må, mina vänner!

Om konsten att vänta

Mycket har hänt sedan sist jag skrev. Det största är den lilla hemlighetsfulla nöten som växer i min mage. J och jag håller som bäst på att förbereda allt som ska göras. En stor del av tiden går dock åt till att försöka förstå att två ska bli tre. Att nio månader är en lång tid vet jag inte vem som sa, någon som kände sig klokare än vad jag gör när det kommer till barn mest troligt. Vecka 34 nu och det känns fortfarande som att det var igår jag fick bekräftat vad som väntade. Storleken på magen avslöjar dock att det snart börjar vara dags.

Veckan som kommer innefattar bland annat:

Restaurangbesök och bio med fina A. Ser jag fram emot.

Tapetsering av nötrummet. Ser jag inte så mycket fram emot att utföra, men jag längtar verkligen tills det är klart. Målning/lackning av stolar samt fortsatt jakt efter beslag till nygammal byrå.

Besök hos barnmorskan.

Nu ska jag nog ta och sova en stund i soffan innan det är dags att ta tag i den här dagen. Att uppmuntras att ta en och annan tupplur och vilopaus är en av fördelarna med att vara gravid.