Ett år, två månader och tre dagar

Ettårsdagen kom och gick. Vi firade med vimplar, paket, pannkakstårta o mormor/farmorbesök. Du är en så glad liten kille att man mest bara vill krama sönder dig. Svårt att hålla sig ibland. Kramar har du precis börjat dela ut lite nu och då. Läser vi i en av favoritböckerna så bläddrar du snabbt till sidan där den ledsna bebisen vill kramas med mamma. Inte sällan lägger du kinden mot boken och kramas lite du också. Har vi tur är det mot den lyckliga högläsaren.

Böcker har äntligen blivit lite roliga att bläddra i. Ingen tid finns att höra historier dock, du pekar och vi berättar vad det är du pekar på och helst hur det låter.

Du har blivit riktigt duktig på att förstå ord och hämtar gärna dina gosedjur när vi frågar var kissen eller vovven är. Döm om min förvåning när du faktiskt kom tillbaka med en giraff närmat frågade efter den. Klocka, fönster, blomma, öga,öra,näsa, mun och mage pekar du också glatt på när vi ber dig. Säger vi åt dig att det är dags att byta blöja springer du och hämtar skötdynan (men blir ändå arg när du läggs ner på den). Pratar gör du gärna, dock sällan vi förstår vad du säger. Mamma, pappa, titta, där, mjau är väl de som hittills varit tydligast.

Jag skrev i början att du oftast är en glad kille och det är du, men du har också ett hiskeligt humör när du inte får som du vill. Hiskeligt. Matstunderna mynnar ofta ut i sådana utbrott. Du lessnar på att äta, kastar mat och pekar på och vill ha precis allt utom räckhåll. Du äter fortfarande som en liten myra, men är ju pigg och energisk trots det så vi gillar läget och hoppas att du en vacker dag ska inse att det är gott med något annat än broccoli och ärtor. Även om det ju är finfina saker att gilla också.

Du gillar att sortera om saker i vårt skafferi, titta ut genom brevinkastet, spola i toaletten, välta omkull blomkrukor och att bli jagad. Bada är annars en favoritsysselsättning. Du gillar inte att klä på dig, varken inne eller ytterkläder. Men du älskar att vara ute och springa omkring bland alla löv i dina röda små skor.

Sover gör du som en stock mellan sju och halv sju. Oftast. Så himla skönt. Sova i egen säng i eget rum gjorde verkligen underverk för dina sovvanor.

Älskade lilla trollunge, det är så häftigt att få vara med på din resa.

Kvällspigg bebis

Borde ha förstått att det inte var någon bra idé att låta bebisen sova precis hur länge han ville när han somnade vid kvart i fem i eftermiddags. Men hur fel känns det inte att väcka en sån liten som ligger och snarkar sött?

När jag väl plockade upp honom fyrtiofem minuter senare då han vaknat somnade han ytterligare en halvtimme på min mage. Då hade jag verkligen ingen lust att väcka honom. Nu har jag skickat pappan på läggningsuppdrag efter ytterligare en dag med kasst intag av kvällsgröt. Nåja, ska till BVC nästa vecka och prata igenom det här med att mat och sluta amma. Känns fint.

Efter två avsnitt av The Killing är det nu dags för mig att försöka sova några timmar innan den minsta familjemedlemmen vaknar pigg alldeles, alldeles för tidigt.

Kort reflexion från dårhuset

Varför kan inte alla som tittar sig i spegeln känna samma glädje som S gör när han ser sin egen nuna. Myself included. Det vore fint tycker jag.

Picknickpremiär

Vi har haft två underbart fina vårdagar, jag skulle nästan drista mig till att säga att det är lite sommar i luften. Som att vi hoppat över en årstid i år. Igår slutade dock vår morgonpromenad med att jag vrickade foten och snyftande fick halta till närmsta parkbänk. Där satt jag sedan tills S vaknade och skeptiskt betraktade traktens hunddagis gå förbi. Det gick bra att gå hem, men att ta sig upp för trapporna i omgångar två med bebis och sedan vagn kändes rätt jobbigt just då. Ljuspunkten var att jag kunde sitta på bänken i t-shirt utan att frysa. Kanske kan jag få lite färg i år när jag är hemma och ute betydligt mer än vanligt. Vi får se.

Idag började och slutade betydligt bättre. Fina pappa J hade bemärkelsedag och blev väldigt glad för sina klappar som bestod av en kaffemaskin och en iPad mini. Så glad att han stannade hemma till lunch och lekte med sina nya saker. Vi följdes åt till tunnelbanan, S och jag hoppade av på vägen och mötte upp vår mammagrupp. Sedan hade vi lite picknick på en fin brygga vid en sjö. Solen sken, fåglarna kvittrade, vattnet glittrade, himlen var blå och eftersom våra bebisar inte direkt kryper än gick det alldeles utmärkt. Inom en snar framtid får vi nog lov att hålla oss på gräset en bit ifrån vattnet, så det var fint. Av någon anledning blev S jätteledsen och skrev hela promenaden tillbaka till tunnelbanan, väl där så gick det bra igen. Många människor att titta på. Sedan åt vi mellis ute, handlade glass till mamman och blöjor till bebisen innan vi gick in och hängde fram till läggdags. För den yngre av oss, mamman är ju bevisligen vaken än även om ögonlocken börjar bli tunga här också. Klockan är ju trots allt 20.45. Nu väntar jag bara hem födelsedagsbarnet för att kanske äta någon middag innan vi båda somnar tidigt ännu en kväll.

Det händer mycket nu

Eftersom jag aldrig tycks komma till skott med att producera månadsinläggen så kör vi en liten sammanfattning av läget såhär fem dagar efter åttamånadersdagen.

S kan nu rulla sig väldigt skickligt vart han än vill. Jag borde filma och spara för den här lillen är grym på att ta en faslig sats och sedan precis innan huvudet tar i golvet sakta in så han inte gör sig illa. Imponerande. Det här med krypning har inte alls verkat vara något som S intresserar sig för, fram tills för nån dag sedan då han helt plötsligt gjorde nåt tafatt försök. Idag har hela dagen ägnats åt krypträning, samt åt att försöka ställa sig upp mot mig, mot ett eluttag, mot vardagsrumsbordet, mot soffan och i spjälsängen (som han förövrigt fortfarande inte sover i).

Vi kämpar (tycker jag) fortfarande med maten. Till lunch och den nyligen införda middagen äter S ungefär en halv burk. Hemmagjord mat är INTE gott och spottas helst ut. Frukost och mellis går sådär. Kvällsgröten ok. Vi har fortfarande svårt att få i den lille gourmanden mer än en halv portion gröt, men han verkar stå sig bättre då han ofta sover ungefär sju timmar i sträck på natten och vaknar för sitt första mål omkring fyra. Fortfarande ammar jag oftast efter varje mål, men funderar starkt på att dra ner på det till morgon och kväll för att inom en inte alltför avlägsen framtid sluta helt. Med sex tänder på plats är det helt enkelt inte så himla mysigt längre. 

Det är en glad liten kille jag har nöjet att hänga med på dagarna. Tycker om när vi är med andra mammor och bebisar för då får man extra mycket uppmärksamhet. Tvekar inte att använda sin röstkapacitet för att alla ska titta på honom. Inte så lik mamma på den punkten. Har för några veckor sedan inträtt i den stora mammigheten och blir inte alls glad när någon annan ska hålla i honom. Detta gäller främst kvällar. 

Annars är det lite kämpigt att byta blöja och kläder. Hoppas innerligt att detta bara är en av alla faser, för det är inte roligt. 

Vagnen är fortfarande det bästa sömnmedlet trots att vi bytt till sittdelen. Det är också roligt att sitta och kika på allt spännande när man är ute på promenad. Våren kommer med stormsteg och det är varmt ute. Snart börjar parkhängssäsongen och vi ser fram emot många mamma/bebispicknickar. 

Dadadada, dapapapa är vanligt förekommande fraser i vårt hushåll nuförtiden. Jag försöker tappert med mamamama men hittills går det inte så bra.

Den här himla kärleken som bara växer och växer så att bröstet håller på att sprängas är helt otrolig. Att få se denna lilla person växa och utveckla sin personlighet är något jag aldrig kunnat föreställa mig hur det skulle kännas för åtta månader sedan.

Vad jag önskar mig i påskägget

Att S blir frisk. GENAST tack. Att få sova en hel natt och vakna utvilad. Att det blir vår någon jäkla gång. Den där systerhelgen vi planerat (och i alla fall jag längtat efter så länge).

Vi fick besök av en objuden gäst

Några dagar efter vårt besök på förskolan kom så förkylningen och knackade på dörren och vägrade gå sin väg trots att vi bad snällt. Minstingen i vårt hushåll drabbades hårt och har mest velat bli buren och kramad sedan dess. Matvägran, hungergråt och allt annat skit som följer med en förkylning gör så ont i hjärtat när det enda man vill är att ens lilla plutt ska vara glad och må bra.

Förkylningen verkar dock vara på väg att lämna oss snart för lillen äter igen. Peppar, peppar. Ingen feber, bara världens mest igenkorkade näsa. Vi fick ställa in lekdate med några av de andra bebisarna ur mammagruppen. S som nu när han känner sig lite piggare tycker det är rätt tråkigt att vara hemma var inte glad över det beskedet. Men, men han får hålla till godo med en tråkig mor ytterligare några dagar.

Ett litet skriktroll på öppna förskolan

Idag tog J en hemmadag med S och mig. Efter att S falsettjoat under några arla morgontimmar här bestämde vi oss för att det fick bli premiärtur till öppna förskolan. S somnade innan jag ens kommit ut ur trapphuset så vi fick börja med en promenad för att undvika paniktrött unge och allt vad det innebär. Efter en sisådär fyrtiofem minuters promenerade vaknade den lille så vi kilade raskt in på den öppna förskolan lagom till sångstunden. S fick tag på en leksak o han satt som i chock med den  o såg ut att gå in i sin egen lilla värld. Efter en stund blev han lite mer nyfiken på vad som hände runtomkring honom och såg ut att gilla alla nya roliga leksaker som fanns tillhands. Synd bara att alla stora barn gärna kom o tog ifrån honom dem.

Det var mest barn runt året på plats, så det var lite kalabalik bitvis. Men kanske är det precis vad en liten bebis behöver för att känna att han har fått ut något av sin dag, för när vi kom hem efter besöket har han varit på strålande humör och är nu inne på sin andra timme vila. Något som inte händer så ofta (tupplurer som räcker över en timme vill säga).

Idag vankas det hemmagjord pizza i det här hushållet. Mums! Fina arbetskamrater skickade förfrågan om häng ikväll. Jag vill, vill, vill, men det har inte gått så bra med matning o sovning den senaste tiden om inte jag finns i direkt närhet av S ungefär hela tiden. Varför kan du inte bara dricka välling som alla andra små bebisar verkar tycka är gott o så mättande att man sover i en sisådär tio, tolv timmar efter intag?

Våren som nästan kom men sedan gick vilse någonstans på vägen

Det snöar stora tunga snöflingor utanför mitt vardagsrumsfönster. Jag får känslan av att befinna mig i en sån där glob som man skakar på så snöar det. Hela förra veckan var det vår. I dagarna två har det snöat och man kan säga att vintern har kommit tillbaka igen. Känns okej ändå, för nu vet jag att våren tänker komma tillbaka i år igen. Den har bara inte riktigt bestämt sig för när. Mötte en badanka på min väg till affären som dock såg mer bekymrad ut där den låg, översnöad och smutsig på trottoaren.

Så många inlägg jag skrivit vakna nätter som inte blivit publicerade. Samlas istället i telefonen som små noteringar av hur min tillvaro ser ut just nu. S har hunnit bli sex månader. En, för det mesta, glad liten herre. Senaste två veckorna har dock varit ett inferno av känslostormar hos både barnet och mamman. Allt inom räckhåll ska hållas/slitas/bitas/dras i och när det inte blir som man vill gråt och tandagnissel. Frustrerande för alla inblandade. I veckan har det nog börjat vända igen. Eller så är det bara för att jag bestämde mig under förra veckans nu-har-jag-ingen-ork-mer-tårar att nästa vecka ska banne mig bli bättre.

S träffade en hund igår. Första gången han var medveten om det. En stor, svart vovve som han genast försökte klämma lite på. Sedan när S låg i sitt babygym och tjöt till klev hunden upp från sin vila, gick fram till S och la huvudet på hans små ben som för att lugna. Fint. Annars flirtade han hej vilt med min fina vän L. S alltså, inte hunden.

Idag har vi haft en annan mamma med en fyramånadersbebis på besök. Oj, vad mycket det har hänt på bara några månader märker jag då. Fortfarande är intresset för andra bebisar inte så stort. Mammor av olika slag är mer intressanta. Däremot är andras leksaker väldigt spännande att försöka tjuvsmaka på.

Efter sexmånaderskontrollen har vi fått order om att ge S tre matskedar rapsolja per dag. Ja, matskedar. Jag förstår för mitt liv inte hur det ska gå till eftersom ungen vägrar ersättning, välling och knappt äter mer än tre matskedar fast föda per dag. Men vi kämpar på. Att han bara väger 7,1 kg till sina 71 cm förstår jag inte alls då han fortfarande ammar ofta, både dag som natt.

Återkommer med fem och sexmånadersrapport snarast.

Om att söva sin bebis och lite till

Ikväll har lilla familjen varit hos en vän och ätit middag. Spenatsoppa med tofu och ägg, ackompanjerat av alkoholfritt vin och vitlöksbröd. Mums! Och lyxen i att bli bjuden på mat. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag detta faktum.

När klockan började närma sig halv åtta tog lillen och jag tjuren vid hornen och började pulsera hemåt i  snömodden. En härlig kvällspromenad varpå S naturligtvis somnade i vagnen och jag började oroa mig för kvällens insomning. Efter uppvaknande vid hemkomsten, blöjbyte, matning och pyjamaspåklädning ville lillen gärna att jag skulle tro att han var pigg. Den smarta mamman gick dock inte alls på detta och klappade ömt sitt barn på kinden och sa god natt innan hon lämnade sovrummet. Efter en stund hörde jag vad som kunde uppfattas som klagande ljud (alltså det här med femminutersmetoder hit och dit vet jag inte om jag skulle palla. Jag har nog dåligt samvete att lämna den lille att somna ensam, även om han själv är glad och nöjd) och gick in till honom, matade lite till, kramade lite till, sjöng trollmor (och TROLLband min publik) sa god natt ännu en gång och lämnade återigen rummet. Tre minuter senare gick jag för att se hur det stod till (ja, ni ser ju. Femminutersmetoden är inget för mig) med den lille, kikar in i rummet och upptäcker att han sover. Hah! Glass i soffan till ett avsnitt av Vampire diaries blev min belöning.

Igår hann jag aldrig ens byta till pyjamas då S helt plötsligt bestämde sig för att somna innan klockan slagit 18.00 och låta J och mig äta middag i lugn och ro. Jag ber J att handla till fredagsmyset och han kommer hem med en hummer. Gott!