Nötisen, du har hunnit bli tre månader gammal och OJ vad mycket som händer i ditt lilla liv. Igår upptäckte du att du kan göra ljud och som du gillar det. Sedan dess har du pratat varje vaken sekund (som iofs inte är så många då du har fått din första förkylning och tappert kämpar mot den genom att sova bort den. Heja, heja!).
Du har åkt flygplan för första och andra gången. Gick hur bra som helst, förutom att det nog gjorde lite ont i dina öron när vi skulle landa första resan. Annars åt du, sov och tittade på alla spännande lampor. Fortfarande väldigt kul med lampor, och hos mormor var det extra kul att vara för hon har så många fyllda med lampor. Inför ditt första besök hade mormor gjort i ordning skötbord i tvättstugan och virkat valar för dig att titta på. Väldigt spännande tyckte du och önskade nog att vi kunde tagit med den blå hem hit.
Du har redan hunnit med att vara i kyrkan och delta i din första begravning. Då din ömma moder är något av en orolig själ och var nervös skrikutbrott höll din fina moster i dig hela begravningen och du snusade så gott på hennes axel, både genom predikan, orgelspel och sång. Apropå din moster så var det kul att ni fick hänga med varandra en dryg vecka. Från en viss inledande skepticism gick du till att vara väldigt kär i henne. Sov så gott i hennes armar.
Du vill fortfarande inte ha napp och spottar snabbt ut den om jag försöker mig på att erbjuda. Vill gärna använda bröstet för mat, tröst och som sömnpiller. Du äter dock lite mer sällan nu och inte en gång i timmen (vilket jag är tacksam över), ibland sover du till och med fem timmar i sträck nattetid. Det kanske har med ovan nämnda förkylning att göra så jag ska väl inte ropa hej ännu.
Dygnet har du vänt på, från att ha somnat kring elva och dragit igång på riktigt efter en sisådär tolv timmar är du nu gärna vaken till mellan ett och två på natten. Jag hoppas innerligt att detta har med förkylning att göra för nu när du börjat testa din röst är det lite svårt att somna bredvid dig.
Annars har du blivit en gladare liten bebis. Ditt magont verkar ha försvunnit mer och mer nu när jag testat att vara mjölkfri ett tag. Senaste tiden har du dock varit mer ledsen, men vem är väl inte det när man är sjuk?
Andra saker: Vi brukar träffa bebisarna och mammorna från vår föräldragrupp en gång i veckan för promenader och fika. Jag lämnade dig och pappa ensamma för en kväll då jag och A gick för att se Twilight och förälska oss i vampyrer och varulvar för en stund. Ni hade det lite kämpigt med flaskan ett tag, men till slut gick det fint. Även om du inte alls ville släppa mig ur sikte när jag kom hem igen. (Eller var det månne mina bröst? Hehe) Vi fortsätter träna med flaska någon gång då och då för att jag ska kunna komma iväg ibland.
Nu hör jag att du vaknat så nu ska jag gå och ge dig en puss!
