I lördags kom vi oss så äntligen iväg till Skansen. Där gick vi lyckliga som små barn och tittade på apor, fiskar, krokodiler, ormar och spindlar. Fast just spindlarna och ormarna skapade väl inga direkta glädjerus.
Bild på den elaka krokodilen som ville äta upp oss finns på J's blogg (Ignatius). Det var kul att gå omkring där. Även om man, ju äldre man blir, tycker mer och mer synd om de stackars instängda djuren som knappt har någon plats att röra sig på.
Det var ganska kallt i lördags och efter att ha tittat på våra nordiska djur som alla befann sig utomhus, kände vi att det var dags att krypa ihop på något mysigt ställe en stund. Vi gick till Gamla stan och hittade ett café som hade varit fängelsehålor förut. Tror jag, hette det något med Sture? Nåja, jag fick min varma choklad med grädde (oj oj oj vad gott det är) och J drack sitt kaffe.
Cosmonova var roligt, fast inte lika roligt som när ma var tolv. Havet är häftigt i alla fall och alla möjliga och omöjliga saker som lever däri. Tänk om man kunde få dyka till något riktigt stort och maffigt korallrev någongång. Det vore fantastiskt. Även om jag ju faktiskt testade att titta på ett litet korallrev med snorkel när vi var på semester i Maldiverna för en sisådär arton år sedan. (Kan det verkligen vara så länge sedan?) Jag kommer också ihåg att jag, min syster och vår kusin D försökte mata en elak krabba under ett träd med pommes frites.
Efter Cosmonova gick vi vidare med A och M till Pizzahut där vi avnjöt, om en inte nyttig så åtminstone god middag. Strax innan tio bröt vi upp och de gick åt sitt håll och vi åt vårt. Väl hemma somnade vi sött.
Igår var det dags för Bergman. Jungfrukällan och Sommaren med Monika. Den sistnämnde fick högsta betyg av undertecknad. Jag tyckte om den väldigt mycket. Alla drömmar man har i ungdomen, om uppror, evig kärlek och lycka. Sedan blir det inte alls som man tänkt sig (därmed inte sagt att det blir lika dåligt som för de i filmen). Efter bion åkte vi hem, gjorde mat, tvättade och J spelade tv-spel medan jag hejade på.
Så går ännu en helg från våra liv...
3 kommentarer:
Hahaha. Jo visst minns jag jättekrabban i trädet men att ni ville få den att gå en för tidig död till mötes i form av fettlever var mer än jag kom ihåg. Herregud. Det känns som igår. Och ändå så oändligt länge sen. Så kul vi hade!! :-D
Kram på dig lillsnäckan!
*varm i hjärtat av gamla minnen*
Visst blir lite varm när man tänker på gamla tider. Jag saknar alla mysiga sommarnätter då vi åkte till er eller ni till oss och vi satt ute och grillade och bara pratade.
Och jag med! När ska vi egentligen kunna återinföra den gamla traditionen när du bor så himla långt bort!?! Bäst ni pallrar er uppåt när doktorerandet är färdigt! Det röstar i alla fall jag för!!
/Tre röster för från Peijt
Skicka en kommentar